öre
See also: Appendix:Variations of "ore"
English
Etymology
Borrowed from Swedish öre, from Latin aureus (“a Roman coin; golden”). Doublet of aureus, eyrir, øre, and oyra.
Pronunciation
- IPA(key): /ˈɜːɹə/
- Rhymes: -ɜːɹə
Noun
öre (plural öres or öre)
References
- “öre”, in OneLook Dictionary Search.
Anagrams
Hungarian
Alternative forms
Pronunciation
- IPA(key): [ˈørɛ], [ˈøːrɛ]
- Rhymes: -rɛ
- Hyphenation: öre
- Syllabification: ö‧re
Noun
öre (plural örék)
Declension
| singular | plural | |
|---|---|---|
| nominative | öre | örék |
| accusative | örét | öréket |
| dative | örének | öréknek |
| instrumental | örével | örékkel |
| causal-final | öréért | örékért |
| translative | örévé | örékké |
| terminative | öréig | örékig |
| essive-formal | öreként | örékként |
| essive-modal | — | — |
| inessive | örében | örékben |
| superessive | örén | öréken |
| adessive | örénél | öréknél |
| illative | örébe | örékbe |
| sublative | örére | örékre |
| allative | öréhez | örékhez |
| elative | öréből | örékből |
| delative | öréről | örékről |
| ablative | örétől | öréktől |
| non-attributive possessive – singular |
öréé | öréké |
| non-attributive possessive – plural |
örééi | örékéi |
| possessor | single possession | multiple possessions |
|---|---|---|
| 1st person sing. | örém | öréim |
| 2nd person sing. | öréd | öréid |
| 3rd person sing. | öréje | öréi |
| 1st person plural | örénk | öréink |
| 2nd person plural | örétek | öréitek |
| 3rd person plural | öréjük | öréik |
Derived terms
- örés
Salar
Alternative forms
- öri, orı
Etymology
Inherited from Proto-Turkic *ȫr-.
Pronunciation
Adverb
öre
Derived terms
References
- Tenishev, Edhem (1976), “öre”, in Stroj salárskovo jazyká [Grammar of Salar], Moscow, page 431
- 林 (Lin), 莲云 (Lianyun) (1992), “öre”, in 撒拉汉汉撒拉词汇 [Salar-Chinese, Chinese-Salar Vocabulary], 成都: 四川民族出版社, →ISBN, page 17
- Yakup, Abdurishid (2002), “öre”, in An Ili Salar Vocabulary: Introduction and a Provisional Salar-English Lexicon[2], Tokyo: University of Tokyo, →ISBN, page 148
- 进锋张 [Ayso Cañ Cinfen] (2008), 乌璐别格 [Ulubeğ], 鄭初陽 [Çuyañ Yebey oğlı Ceñ], editors, 撒拉尔谚语 [Salar İbret Sözler, Salar Proverbs][3], China Salar Youth League, page 10
- Ma, Chengjun; Han, Lianye; Ma, Weisheng (December 2010), “öre”, in 米娜瓦尔 艾比布拉 (Minavar Abibra), editor, 撒维汉词典 (Sāwéihàncídiǎn) [Salar-Uyghur-Chinese dictionary] (in Chinese), 1st edition, Beijing, →ISBN, pages 204-205
- 马伟 (Ma Wei) (2016), “öre”, in 濒危语言——撒拉语研究 [Endangered Languages - Salar Language Studies], 青海 (Qinghai): 青海师范大学 (Qinghai Normal University), Unpublished finalized project manuscript (国家社会科学基金项目结项稿, 定稿; National Social Science Fund of China), page 261
Swedish
Etymology
From Old Norse eyrir, from Proto-Germanic *aurijaz. Probably from Latin aureus (“gold coin”). First attested in the 9th to 10th century.[1]
Noun
öre n
- a currency unit, one hundredth of a krona (in Denmark, Norway, Sweden) [since 1873][1]
- Synonym: -:
- (obsolete) property, goods
- (historical) a currency unit, 1⁄8 of a mark [since 1521][1]
- (historical) a weight unit, 1⁄8 of a mark, about 26.6 gram, used especially for precious metals [since 1572][1]
Declension
- In monetary amounts, only öre is used: 3 öre, 17 öre, etc.
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | öre | öres |
| definite | öret | örets | |
| plural | indefinite | ören | örens |
| definite | örena | örenas |
Related terms
- Femöre
- femöressmällare
- korvöre
- öresavrundning
- öresland
- öresmynt
- örestal
- öresutjämning
- örtug
Individual coins:
- 50-öring = femtiöring or femtioöring
- 25-öring = tjugofemöring
- 10-öring = tioöring
- 5-öring = femöring
- 2-öring = tvåöring
- 1-öring = ettöring
See also
References
- öre in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- öre in Svensk ordbok (SO)
- öre in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)