stång
Swedish
Etymology
From Old Swedish stang, from Old Norse stǫng, from Proto-Germanic *stangō. Cognate with Icelandic stöng.
Pronunciation
Audio: (file)
Noun
stång c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | stång | stångs |
| definite | stången | stångens | |
| plural | indefinite | stänger | stängers |
| definite | stängerna | stängernas |
Derived terms
- curlstång
- flaggstång
- klädstång
- majstång
- skivstång
- överramsstång
References
- stång in Svenska Akademiens ordböcker
- stång in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)