παρείαιν
See also: παρειαῖν
Ancient Greek
Pronunciation
- (5th BCE Attic) IPA(key): /pa.rěː.ai̯n/
- (1st CE Egyptian) IPA(key): /paˈri.ɛn/
- (4th CE Koine) IPA(key): /paˈri.ɛn/
- (10th CE Byzantine) IPA(key): /paˈri.en/
- (15th CE Constantinopolitan) IPA(key): /paˈri.en/
Noun
πᾰρείαιν • (păreíain)
- genitive/dative dual of πᾰρείᾱς (păreíās)