äktenskapsbrytare

Swedish

Etymology

From äktenskap +‎ -s- +‎ bryta +‎ -are.

Noun

äktenskapsbrytare c

  1. an adulterer
    Coordinate term: äktenskapsbryterska
    • 2000, 1973 års bibelkommission [The Swedish Bible Commission of 1973], “Tredje Moseboken [Leviticus] 20:10”, in Bibel 2000[1], archived from the original on 21 October 2025:
      Om en man begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall både äktenskapsbrytaren och äktenskapsbryterskan straffas med döden.
      If a man commits adultery with another man's wife, both the adulterer and the adulteress shall be put to death.

Declension

Declension of äktenskapsbrytare
nominative genitive
singular indefinite äktenskapsbrytare äktenskapsbrytares
definite äktenskapsbrytaren äktenskapsbrytarens
plural indefinite äktenskapsbrytare äktenskapsbrytares
definite äktenskapsbrytarna äktenskapsbrytarnas

References