sammanslutning

Swedish

Etymology

sammansluta +‎ -ning

Noun

sammanslutning c

  1. an association, a federation, a union
    • 1908, Social Tidskrift[1], number 3:
      Äro fackföreningar samt de olika slagen av arbetsgivares sammanslutningar nödvändiga?
      Are trade unions and the various kinds of employers’ associations necessary?

Declension

Declension of sammanslutning
nominative genitive
singular indefinite sammanslutning sammanslutnings
definite sammanslutningen sammanslutningens
plural indefinite sammanslutningar sammanslutningars
definite sammanslutningarna sammanslutningarnas

Further reading