maktövertagande

Swedish

Etymology

Compound of makt +‎ övertagande. First attested in 1943.

Noun

maktövertagande n

  1. takeover (period when someone comes to power)

Declension

Declension of maktövertagande
nominative genitive
singular indefinite maktövertagande maktövertagandes
definite maktövertagandet maktövertagandets
plural indefinite maktövertaganden maktövertagandens
definite maktövertagandena maktövertagandenas

Further reading