maktövertagande
Swedish
Etymology
Compound of makt + övertagande. First attested in 1943.
Noun
maktövertagande n
- takeover (period when someone comes to power)
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | maktövertagande | maktövertagandes |
| definite | maktövertagandet | maktövertagandets | |
| plural | indefinite | maktövertaganden | maktövertagandens |
| definite | maktövertagandena | maktövertagandenas |