insegel

Swedish

Noun

insegel c

  1. seal
    • 1917, Bibeln, Uppenbarelseboken 5:1
      Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel.
      And I saw in the right hand of him that sat on the throne a book written within and on the backside, sealed with seven seals. (KJV)
    • 1901, Erik Axel Karlfeldt, De tysta sångerna, Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
      Din mun under rosende insegel teg, / men din blick var en hög dityramb.
      Your mouth under rosy seals kept silent, / but your gaze was a high dithyramb.

Declension

Declension of insegel
nominative genitive
singular indefinite insegel insegels
definite inseglet inseglets
plural indefinite insegel insegels
definite inseglen inseglens

Synonyms

References

Anagrams