däggdjur
Swedish
Etymology
From dägga (“to suckle (rare outside this compound)”) + djur (“animal”), with the first element inherited from Old Swedish dæggia. Compare blötdjur (“mollusc”), kloakdjur (“monotreme”), kräftdjur (“crustacean”), kräldjur (“reptile”), leddjur (“arthropod”), pungdjur (“marsupial”), rovdjur (“predator”), ryggradsdjur (“vertebrate”), etc.
Noun
däggdjur n
- a mammal
- En katt är ett däggdjur
- A cat is a mammal
- Alla däggdjur diar sina ungar
- All mammals nurse/suckle their young
- Alla däggdjur ger di åt sina ungar
- All mammals nurse/suckle their young
- Däggdjur ger sina ungar di, och alla utom kloakdjuren föder levande ungar
- Mammals nurse/suckle their young, and all except [the] monotremes give birth to live young
- (in the identical plural) Mammalia
- Igelkottar, björnar och valar tillhör klassen däggdjur
- Hedgehogs, bears, and whales belong to the class Mammalia / the class of mammals
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | däggdjur | däggdjurs |
| definite | däggdjuret | däggdjurets | |
| plural | indefinite | däggdjur | däggdjurs |
| definite | däggdjuren | däggdjurens |