тӧҥ
Southern Altai
Etymology
From Proto-Turkic *töŋ- (“to bow”). Cognate to Kazakh дөң (döñ), etc.
Noun
тӧҥ • (töŋ)
Declension
| singular | plural | |
|---|---|---|
| absolute | тӧҥ (töŋ) | тӧҥдӧр (töŋdör) |
| definite genitive | тӧҥниҥ (töŋniŋ) | тӧҥдӧрдиҥ (töŋdördiŋ) |
| dative | тӧҥгӧ (töŋgö) | тӧҥдӧргӧ (töŋdörgö) |
| definite accusative | тӧҥди (töŋdi) | тӧҥдӧрди (töŋdördi) |
| locative | тӧҥдӧ (töŋdö) | тӧҥдӧрдӧ (töŋdördö) |
| ablative | тӧҥнӧҥ (töŋnöŋ) | тӧҥдӧрдӧҥ (töŋdördöŋ) |
References
- N. A. Baskakov, Toščakova N.A, editor (1947), “тӧҥ”, in Ojrotsko-Russkij Slovarʹ [Oyrot-Russian Dictionary], Moscow: M.: OGIZ, →ISBN