ичеге
Southern Altai
Etymology
From Proto-Turkic *ič.
Noun
ичеге • (ičege)
Declension
| singular | plural | |
|---|---|---|
| absolute | ичеге (ičege) | ичегелер (ičegeler) |
| definite genitive | ичегениҥ (ičegeniŋ) | ичегелердиҥ (ičegelerdiŋ) |
| dative | ичегеге (ičegege) | ичегелерге (ičegelerge) |
| definite accusative | ичегени (ičegeni) | ичегелерди (ičegelerdi) |
| locative | ичегеде (ičegede) | ичегелерде (ičegelerde) |
| ablative | ичегедеҥ (ičegedeŋ) | ичегелердеҥ (ičegelerdeŋ) |
See also
- ичек (iček)
References
- N. A. Baskakov, Toščakova N.A, editor (1947), “ичеге”, in Ojrotsko-Russkij Slovarʹ [Oyrot-Russian Dictionary], Moscow: M.: OGIZ, →ISBN
- Sevortjan, E. V. (1974), Etimologičeskij slovarʹ tjurkskix jazykov [Etymological Dictionary of Turkic Languages] (in Russian), volume I, Moscow: Nauka, page 392