ånger

From Old Swedish anger, from Old Norse angr, from Proto-Germanic *angazaz. Compare English anger.

ånger c

1. remorse, regret

   Det sägs att ångern är en yngre broder till oskulden.

   They say remorse is a younger brother of innocence.

   • 1945, Frans G. Bengtsson, Röde Orm [The Long Ships]‎^[1], Norstedt & Söners förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 9 October 2025:

     — Har nu ånger kommit över dig för att du släppte fångarna utan lösen? frågade Toke.

     "Has regret now come over you for letting the prisoners go without ransom?" asked Toke.

2. (religion) repentance, contrition
   • 1912, Hjalmar Söderberg, Den allvarsamma leken [The Serious Game]‎^[2], Albert Bonniers förlag, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 14 October 2025:

     Förlåtelse förutsätter ånger och bättring.

     Forgiveness requires repentance and improvement.

   • 2010, Lars Cavallin, transl., Katolska kyrkans katekes [Catechism of the Catholic Church]‎^[3], Catholica, archived from the original on 14 October 2025, §1492:

     Ångern bör framkallas av motiv som kommer från tron.

     Repentance (also called contrition) must be inspired by motives that arise from faith.

• ångerfull
• ångra

From Old Swedish anger, from Old Norse angr. Likely influenced by Old West Norse.

ånger c

1. (obsolete, in place names) fjord, bay, inlet, firth

   Ångermanland ― Fjord people's land [or Land of the fjord people]

   Njutånger ― Niuta fjord [or Fjord of the Niuta] (Niuta is an old name for Nianån)

• ånger in Svenska Akademiens ordböcker
• ånger in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
• anger in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 1: A-L

• Gråen, gå ner, Ågren