Jöran Polman the Younger

Jöran Polman (1597–1636) was a Baltic-German military officer who rose to the rank of major in the Swedish army during the Thirty Years' War. He is best known for his military service and for his portrait, which is displayed at Skokloster Castle in Sweden.[1]

Career and life

Polman began his career as a noble bodyguard in 1619, was a captain of the Kronoberg regiment in 1623, and later became a chief quartermaster and major. In 1621, he was part of the Swedish forces under Herman Wrangel that captured the fortress of Riga, an important action in the Thirty Years' War which secured Swedish control over the Baltic coast.

Personal life

He was born into an old Baltic-German family. In 1623, he married Christina Lilliesparre of Fylleskog, acquiring the Ugglansryd manor.

Legacy

Polman is one of twenty soldiers whose portrait hangs in Skokloster Castle, with his specific portrait capturing seventeenth-century fashion in detail, including a pink silk satin doublet and elegant lace.[2]

References

  1. ^ "Jöran Polman (1597 – 1636) - Polmanarkivet". polmanarkivet.com. Retrieved 2025-12-03.
  2. ^ "The Story of Captain Jöran Polman's Portrait at Skokloster - Polmanarkivet". polmanarkivet.com. Retrieved 2025-12-03.

Further reading

  • Almquist, Johan Axel (1976). Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden: Med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Vol. Del 4, Småland, Band 3: Säterier. Stockholm: LiberFörlag; Allmänna förlaget.
  • Anrep, Gabriel (1858). Svenska adelns ättar-taflor. Vol. 3. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
  • "Pohlman, Reinhold Wilhelm v. (1727–1795)". BBLD – Baltisches Biografisches Lexikon digital. Baltische Historische Kommission. Retrieved 16 August 2025.
  • Dahl, Torsten; Bohman, Nils, eds. (1949). Svenska män och kvinnor: Biografisk uppslagsbok. Vol. 6. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
  • Elgenstierna, Gustaf (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Vol. 6. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag.
  • Grot, Iakov, ed. (1878). Sbornik imperatorskago russkago istoricheskago obshchestva. Vol. 23. St. Petersburg: Tipografiia Imperatorskoi Akademii Nauk. pp. 136 v. Retrieved 16 August 2025.
  • Hallenberg, Jonas (1793). Svea rikes historia under Konung Gustaf Adolf den Stores regering. Vol. 3. Stockholm: J. A. Carlbohm.
  • Hefner, Otto Titan (1865). Stammbuch des blühenden und abgestorbenen Adels in Deutschland. Vol. 3. München: G. J. Manz.
  • Heuser, Rita. "Pohlmann". Digitales Familiennamenwörterbuch Deutschlands (DFD). Akademie der Wissenschaften und der Literatur, Mainz. Retrieved 16 September 2023.
  • Horst, Karl Adolf von der (1894). Die Rittersitze der Grafschaft Ravensberg und des Fürstentums Minden. Berlin: Stargardt.
  • Jahrbuch für Genealogie, Heraldik und Sphragistik. Mitau: J. F. Steffenhagen und Sohn. 1897.
  • Kneschke, Ernst Heinrich (1867). Neues allgemeines deutsches Adels-Lexicon: Ossa – Ryssel. Vol. 7. Leipzig: Friedrich Voigt's Buchhandlung.
  • Kronobergs regementes historiekommitté (1967). Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel: 1623–1964. Växjö: Kungl. Kronobergs Regementes Historiekommitté.
  • Kühle, Riëtha (2021). Princess Auguste: On a tightrope between love and abuse. London: Amazon Kindle Direct Publishing.
  • Kurländische Gesellschaft für Literatur und Kunst (1903). Katalog der heraldischen Ausstellung zu Mitau. Mitau: J. F. Steffenhagen und Sohn.
  • Kuropatnicki, Ewaryst Andrzej (1789). Wiadomość o klejnocie szlacheckim. Warszawa: Michał Gröll.
  • Ledebur, Leopold von (1855). Adelslexicon der Preußischen Monarchie. Vol. 2. Berlin: Ludwig Rauh.
  • "Påhlman". Minerva. Riddarhuset. Retrieved 16 August 2025.
  • Müller, Max (1931). Beitrag zur baltischen Wappenkunde. Riga: E. Plates.
  • Österreichisches Staatsarchiv. "AT-OeStA/HHStA RK Taxamt 24-86 Pohlmann (Pollmann), von..." Retrieved 16 August 2025.
  • Pohlmann, M. (September–October 1957). "Vorkommen und Herkunft des Familiennamens Pohlmann". Norddeutsche Familienkunde (5): 254–256.
  • Starykoń-Kasprzycki, Stefan Janusz, ed. (1938). Polska encyklopedia szlachecka. Vol. 9. Warszawa: Wydawnictwo Instytutu Kultury Historycznej.
  • Polmanarkivet (2023). "Polman Family History". Retrieved 16 August 2025.
  • Rosell, Johan; Bäckmark, Magnus; Ellehag, Claes G.; Janzon, Kaj; Hildebrand, Gabriel (2019). Riddarhusets vapensköldar. Vol. 1. Stockholm: Riddarhusdirektionen.
  • "Påhlman, släkt". Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. 1995. Retrieved 16 August 2025.
  • Segerstråle, Nils (1979). Svenska fideikommiss. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
  • Siebmacher, Johann (1898). Grosses und allgemeines Wappenbuch: Der Adel der russischen Ostseeprovinzen. Abteilung 11. Vol. 3. Nürnberg: Bauer & Raspe. Retrieved 23 August 2025.
  • Sjöström, Oskar (2009). Fraustadt 1706: Ett fält färgat rött. Lund: Historiska Media.
  • Stackelberg, Otto Magnus von (1930). Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft. Vol. 2. Görlitz: Verlag für Sippenforschung und Wappenkunde C. A. Starke.
  • Svedenfors, Folke (1954). "Herrgårdar i mellersta och norra Sunnerbo". Gränsbygden 2: Mellersta och norra Sunnerbo i gången tid. Lund: C. W. K. Gleerup. pp. 524–546.
  • Wrangel, Fredrik Ulrik; Bergström, Otto (1897). Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857. Vol. 2. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag.
  • Źernicki-Szeliga, Emilian von (1904). Die polnischen Stammwappen. Hamburg: Henri Grand.
  • Ulväng, Göran. "Svenska Herrgårdar". Svenska Herrgårdar. Retrieved 4 July 2024.
  • Vejde, Pehr Gunnar (1928). Kronobergs läns herrgårdar: historisk översikt jämte ägarlängder. Växjö: Längmanska kulturfonden.
  • "Estonian Manors portal". mois.ee. Estonian Manors Portal. n.d. Retrieved 15 November 2024.
  • "Kinnistute register". Rahvusarhiiv (The National Archives of Estonia) (in Estonian). Retrieved 15 November 2024.
  • Luthander, Lennart; Tham, Louise; Schoultz, Gösta von (1968). Slott och herresäten i Sverige: Västergötland Dalsland Värmland. Malmö: Allhems Förlag.
  • Åkerhielm, Erik (1904). Smålandska Fideikommiss. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner.
  • Rosengren, Josef (1920). Linnell, Ludvig; Fischer, J. (eds.). Ny Smålands Beskrifning [Allbo Och Sunnerbo Härader]. Vol. 3. Växjö: Nya Vexiöbladet.
  • "Bidrag till Sveriges officiela statistik". Statistisk Tidskrift. N.F. 21. Statistiska centralbyrån. 1872.
  • "Öötla". [KNR] Dictionary of Estonian Place names. Dictionary of Estonian Place Names. Institute of the Estonian Language. Retrieved 28 March 2023.
  • "Öötla Manor". Estonian Manors Portal. n.d. Retrieved 15 November 2024.
  • Dullweber, Stefanie (8 September 2022). "Ritterlich Wohnen: Familie holt altes Hofgut aus dem Dornröschenschlaf" [Knightly Living: Family Brings Old Farm out of Slumber]. Mindener Tageblatt. Retrieved 24 August 2025.
  • Koit, Jakob (January 1966). "Estnische Bauern als Krieger während der Kämpfe in Livland 1558–1611". Eesti Teadusliku Seltsi Rootsis aastaraamat = Annales Societatis Litterarum Estonicae in Svecia (4): 39–40.
  • Hagemeister, Heinrich von (1837). Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands. Der Dörptsche Kreis. Vol. 2. Riga: Frantz.
  • "Sköldebrev för Johan och Gustav Pohlman". SVAR – Riksarkivet (Sköldebrev) (in Swedish). Riksarkivet. 1650. Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/268 (1650), Bildid: A0038763_00170. Retrieved 25 August 2025.
  • "Otto Fredric Påhlman". Linköpingsbladet. 11 May 1822.
  • Wachtmeister, Hans; Wachtmeister, Hugo (1915). Anteckningar och bref från Carl Johanstiden ur landshöfdingen grefve Hans Wachtmeister den äldres papper. Stockholm: Norstedt. p. 174. hdl:2027/umn.31951001260392c.
  • Pabst, Eduard (1861). Est- und Livländische Brieflade: eine Sammlung von Urkunden zur Adels- und Gütergeschichte Est- und Livlands in Uebersetzungen und Auszügen. Abt. 2 Schwedische und Polnische Zeit Bd. 1 Die Jahre 1561 bis 1650. Reval: Kluge u. Ströhm. p. 810.
  • Treiberg, P. (1929). "Eestimaa talunikkude palve- ja kaebekiri kuningas Karl Xl-le 1684. a." [Petition and Letter of Complaint of the Estonian Peasants to King Charles XI in 1684]. Ajalooline Ajakiri (in Estonian). 3: 162–164. Retrieved 23 August 2025.
  • Polman, Georg [Jürgen] (n.d.). "Letter to Axel Oxenstierna af Södermöre". Riksarkivet (Swedish National Archives). Retrieved 25 August 2025. Archival reference: Oxenstiernska samlingen, SE/RA/720701/II/01.
  • Polman, Jürgen (10 August 1603). "Letter to Anders Lennartsson". Riksarkivet (Swedish National Archives). Retrieved 25 August 2025. Archival reference: Krigshistoriska Samlingen, SE/RA/754/2/VI/2.
  • Strömberg, Valentin H. (2007). "Fördomar Och Ekonomisk Krishantering 1815 Års Riksdag Och Frågan Om Judars Rättsställning I Sverige" [Prejudice and Economic Crisis Management: The 1815 Riksdag and the Question of the Legal Status of Jews in Sweden]. In Diestelkamp, Bernhard; Vogel, Hans-Heinrich; Jörn, Nils; Nilsén, Per; Häthén, Christian (eds.). Liber Amicorum Kjell Å Modéer. Lund: Juristförlaget i Lund. pp. 503–517.
  • Heß, Cordelia (2022). The Medieval Archive of Antisemitism in Nineteenth-Century Sweden. Berlin/Boston: Walter de Gruyter GmbH.
  • Alm, Mikael (2008). "The Cautious Crusader: The Swedish King as a Peace-Promoting Monarch". In Alm, Mikael; Johansson, Britt-Inger (eds.). Scripts of Kingship: Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolution. Uppsala: Reklam & Katalogtryck AB.
  • Bartlett, Roger P. (1984). "J. J. Sievers and the Russian Peasantry Under Catherine II". Jahrbücher für Geschichte Osteuropas. Neue Folge. 32 (1): 16–33.
  • Golovine, Varvara Nikolaevna (1910). Memoirs of Countess Golovine: A Lady at the Court of Catherine II. Translated by Fox-Davies, G. M. London: David Nutt.
  • Wandestam, Pernilla (2007). Ryssby kyrkogård. Smålands museum rapport (in Swedish). Vol. 2007:119. Växjö: Smålands museum. ISSN 1403-2902.
  • Palmblad, Samuel. Karakterisering och kulturhistorisk värdering: Ryssby kyrka (in Swedish). Smålands museum.
Wikimedia Commons has media related to Påhlman family.
This article is issued from Wikipedia. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.